ICA är Sveriges största dagligvaruaktör med knappt 1 300 butiker runt om i landet. Men till skillnad från vad många tror är ICA inte en butikskedja där ett huvudkontor bestämmer sortiment och priser. Varje ICA-butik drivs av en fristående handlare som själv bestämmer sortiment och priser, och det förklarar varför priset på exakt samma vara kan skilja sig mellan olika butiker.
ICA Sverige AB fungerar som en central inköps- och logistikorganisation som tillhandahåller varor, verktyg och stöd till ICA-handlare. Men det är den enskilde handlaren som i slutändan bestämmer vad du betalar i kassan. Den modellen kallas "fria handlare i samverkan” en grundsten i hur ICA är uppbyggt och har varit det sedan starten 1917. Du kan läsa mer om vår affärsmodell på sidan En koncernstruktur som ger stora fördelar.
Dagligvaruhandeln är en utpräglad lågmarginalbransch. När en konsument handlar för 100 kronor i en livsmedelsbutik går 97,46 kronor till löpande kostnader, det som blir kvar i rörelseresultat är i genomsnitt 2,54 kronor.
Den enskilt största kostnaden är varans inköpspris som uppgår till 68,89 kronor av hundralappen. Därtill kommer moms (just nu 5,66 kronor), personalkostnader, externa kostnader (exempelvis hyra, el, värme och marknadsföring) och övriga kostnader. Även stöld, svinn och säkerhet är en betydande kostnad och uppgår till totalt 6,21 kronor per hundralapp.
Det är också viktigt att notera att rörelseresultatet på 2,54 kronor inte är ren vinst. Av den summan ska butiken dessutom täcka finansiella kostnader och skatt innan årets slutliga resultat kan fastställas. Siffrorna kommer från Svensk Daligvaruhandel som i samarbete med HUI regelbundet presenterar den så kallade Butikshundringen.
Nej. Alla butiksägare fattar egna beslut om prissättning. Däremot bestämmer grossisten ICA Sverige så klart vilket pris de säljer varor för till ICA-butikerna. Man ska dock komma ihåg att ICA-handlare får göra sina inköp från vilken grossist eller leverantör som helst.
Den tuffa konkurrensen mellan butiker leder dock ofta till att priser på många varor med hög efterfrågan kan variera lite eller inget alls mellan butiker på samma lokala marknad. Det är oavsett om jämförelsen gäller två ICA-butiker eller en ICA-butik och en butik som tillhör en annan dagligvaruaktör.
Det är en av de vanligaste frågorna om ICA och svaret är att prissättningen påverkas av flera faktorer som varierar från butik till butik:
En ICA-butik som ligger nära andra butiker behöver justera sina priser för att vara konkurrenskraftig. På många orter kan största konkurrenten vara en annan ICA-butik.
En stor ICA Maxi säljer större volym och kan sprida sina kostnader på fler produkter. En liten ICA Nära i ett glest befolkat område har högre kostnader per såld vara och finns på en lokal marknad med mer begränsade möjligheter att öka sin volym. Det är i grunden samma mekanik som gör att en vara kostar mer i en kiosk än i en stor butik.
Varje handlare gör egna avvägningar mellan volym och marginal. Vissa väljer att sänka priserna för att försöka öka omsättningen, andra prioriterar lönsamhet per såld enhet.
Inte nödvändigtvis, det är mer komplicerat än det verkar. Priset på varorna i ICA:s nätbutiker sätts av den enskilda butiken, precis som i den fysiska butiken. Det innebär att priset på en och samma vara kan skilja sig markant beroende på vilken butik du väljer att e-handla från, även om varorna plockas från samma lager. Det är en effekt av ICA-modellen där enskilda butiker konkurrerar med varandra genom olika sortiment, erbjudanden och priser.
ICA Stammis är ICA:s lojalitetsprogram med över sex miljoner anslutna kunder. Programmet ger personliga erbjudanden och rabatter baserade på dina köpvanor, vilket i praktiken innebär att det faktiska priset du betalar kan vara lägre än hyllpriset.
Det gör prisjämförelser mer komplicerade, det räcker inte att jämföra ordinariepriset. Den som aktivt använder Stammis-erbjudanden kan i många fall handla betydligt billigare än den som inte gör det. Du kan läsa mer om Stammis på ica.se.
ICAs medianbutik har en rörelsemarginal på 2,7 procent. Genomsnittet ligger på cirka 3,0 procent. Dagligvarubranschen är en så kallad lågmarginalbransch, i det totala näringslivet brukar man säga att en rörelsemarginal på 5 procent är normal.
Nej, ICA är inte en butikskedja. Modellen bygger på fria handlare som sätter sina egna priser, bestämmer sitt lokala sortiment och har friheten att göra inköp utanför ICA. ICA Sverige fungerar som en central stödorganisation med ICA-butiker som kunder vilket ger stordriftsfördelar vad gäller t.ex. inköp, butiksinredning, varumärken etc.
Nej. Sverige är billigare än alla sina nordiska grannländer, även om skillnaden till Finland är liten.
Enligt prisnivåindex (Eurostat, oktober 2025) där 100 är genomsnitt i EU, ligger Sverige på 106,4 medan Finland är på 110,1, Danmark på 120,2 och Norge på 131,2. Sverige har alltså lägre matpriser än samtliga nordiska grannar.
Ökningstakten på matpriserna i Sverige har de senaste åren följt EU:s genomsnitt, med avvikelser enskilda månader. I mars låg Sveriges matprisinflation t.ex. långt under EU-snittet enligt EU:s statistikmyndighet Eurostat (Sverige 0,2, EU 2,4).
Samtidigt är det värt att notera att alla de nordiska länderna, inklusive Sverige, har högre matpriser än EU-genomsnittet. De nordiska dagligvarumarknaderna har många likheter i sina strukturer. Jämfört med övriga länder i Europa är såväl Finland som Norge och Sverige väldigt glest befolkade. Det ger högre transportkostnader som påverkar matpriserna.