Strukturella likheter och skillnader mellan länderna

Sett till struktur och konsumtionsmönster uppvisar dagligvarumarknaderna i de fyra länderna både likheter och skillnader. I samtliga länder har ett begränsat antal traditionella aktörer en hög total marknadsandel. Konkurrensen om kunderna är dock hård. Särskilt i de tre baltiska länderna har nyetableringstakten under senare år varit mycket hög, inte minst inom lågprissegmentet. Här har också pris och prisupplevelse historiskt varit en starkare konkurrensfaktor än i Sverige. Samtliga marknader präglas av en påtaglig branschglidning, med allt hårdare konkurrens från restauranger, caféer och renodlade onlineaktörer.

Dagligvarumarknadens andel av disponibel inkomst

Sett till dagligvarumarknadens andel av den totala disponibla inkomsten råder relativt stora skillnader. I Sverige lägger det genomsnittliga hushållet cirka 12 procent av den disponibla inkomsten på mat och livsmedel. I de baltiska länderna ligger motsvarande siffra på cirka 18–22 procent. Även befolkningsmässigt råder stora skillnader. Befolkningen i Sverige växer, medan befolkningsminskningen i Estland, Lettland och Litauen har varit betydande de senaste åren.

Tillväxt

Försäljningen av livsmedel och andra dagligvaror följer i stort befolkningsutvecklingen. Tillväxttakten kan i generella termer beskrivas som måttlig men stabil. Jämfört med andra segment inom handeln är dagligvaruhandeln mindre konjunkturkänslig. Till de faktorer som driver försäljningsvärdet hör primärt inflation och en allt högre andel förädlade varor, bland annat hela måltidslösningar. Även en ökad andel ekologiskt och närproducerat bidrar positivt.