Den nya rapporten visar att det finns brister i långsiktig planering och att hela kedjan, från odling till butik, måste fungera för att maten ska nå fram till alla. Mats betonar att riktade åtgärder för att minska sårbarheter bör vara framgångsrikt snarare än större ingrepp i produktions-, handels- och konsumtionsmönster.

– Vi behöver arbeta med att minska importbehovet för kritiska insatsvaror och säkerställa robusta logistik- och transportkedjor. I detta ligger att också hantera beroenden av andra samhällssektorer som energi (el, gas, drivmedel), fysisk och digital infrastruktur samt finansiella tjänster. För att stärka livsmedelsberedskapen behöver därför robusthöjande åtgärder genomföras även i andra sektorer. Det är alltså viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med Sveriges beredskap, säger Mats.

Enligt rapporten "Livsmedelsförsörjningen i siffror 2025" finns det idag en koncentration av både produktion och utrikeshandel till södra Sverige. Det gör transportkedjor extra viktiga för att mat ska nå ut i hela landet, särskilt vid kriser.

– Livsmedelsförsörjningen är inte uppnådd förrän maten har nått hela vägen fram till konsumenten, vilket innebär att hela kedjan, från primärproduktion till förädling, lagring, transport, distribution och servering, måste fungera, säger Mats. 

Särskilt sårbara grupper

Vissa grupper är mer utsatta än andra. Människor med medicinska behov, äldre, gravida och små barn löper större risk för näringsbrist om försörjningen störs. En mindre del av befolkningen är beroende av särskilda produkter som är svåra att ersätta.

– Det är viktigt att vi ser till att matsystemet också fungerar för dem med speciella behov, säger Mats Johansson.

Vilken roll ser du för livsmedelsbranschen, handeln och myndigheterna i att stärka Sveriges livsmedelsberedskap?

– Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Vi behöver alla känna ett ansvar för att Sveriges livsmedelsberedskap stärks. Det är livsmedelsbranschen och handeln som ser till att det finns mat för konsument att köpa i butik och har därför en helt avgörande roll. Utifrån myndigheternas uppdrag och uppgifter arbetar vi för att möjliggöra en stärkt livsmedelsberedskap.

Vad krävs för att samarbetet ska bli mer effektivt?

– Jag tycker vi redan idag har ett bra samarbete mellan myndigheter och näringsliv och att vi har hittat bra samarbetsformer tillsammans. Ett nästa steg för att skapa effekt skulle kunna vara avtal, vilket är något vi nu ser över möjligheten till.

Forum för beredskap 

Livsmedelsverkets Generaldirektör Christina Nordin medverkade under ICA Gruppen och Röda Korsets Forum för beredskap som bjöd in till diskussion om livsmedelsförsörjning i utmanande tider. Christina medverkade i ett panelsamtal beredskapsarbete mellan privat och offentlig sektor. I panelen deltog även Charlotte Petri Gornitzka, landshövding och nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret och Mikael Norling, ICA-handlare på Maxi ICA stormarknad Karlskoga. 

– En viktig del av framgångsreceptet är att kunna vara flexibel och att ha modet att tänka nytt, bygga relationer i förväg och öva på olika scenarier. Författningsberedskap handlar inte bara om regler, utan om att ha rätt mindset där man väljer att arbeta nära varandra, med gemensamt syfte och mål, utan att fastna i fyrkantiga strukturer, sade Christina under panelsamtalet. 

Se inspelningen från Forum för beredskap nedan

Vi bjuder på många insikter både innan och efter panelsamtalet från bland annat Ukrainas ambassadör Svitlana Zalishchuk.