Brottsförebyggande insatser kan göra stor skillnad för ett samhälle. Speciellt när det görs tillsammans. Det är orten Bro ett bevis på. Bro ligger i Upplands-Bro kommun utanför Stockholm och är ett område som under lång tid haft utmaningar med kriminalitet och otrygghet. Genom långsiktig platssamverkan har man lyckats vända utvecklingen i en mycket mer hoppfull riktning.
Den nationella trygghetsundersökningen från 2025 som Brottsförebyggande rådet (Brå) har tagit fram visar att 25 procent av Sveriges befolkning känner sig otrygga eller väljer bort att gå ut sena kvällar i sitt bostadsområde på grund av otrygghet.
– Oro är subjektivt och påverkas av olika faktorer, även om oron inte alltid speglar den faktiska brottsligheten, är det viktigt att vi tar denna oro på allvar och fortsätter arbeta med trygghetsskapande och brottsförebyggande insatser, Aurora Isufi, Utredare på Brå.
I Bro var läget allvarligt. Gängkriminalitet, skjutningar och skadegörelser gjorde att flera butiker lämnade torget och platsen definierades av Polisen som ett utsatt område.
– Det var helt gränslöst. Vi hade inbrott, snatterier och till slut blev vi rånade. Det sköts med ett hagelgevär in i butiken och min fru var nära att träffas. Efter den händelsen var vi nära att lämna Bro. Men sen bestämde jag mig för att stå kvar och försöka göra skillnad, berättar Örjan Josefsson, ICA-handlare i Bro.
Ur den beslutsamheten föddes Bro Utveckling 2019 där Örjan blev ordförande. En ekonomisk förening och en så kallad BID (Business Improvement District) som fungerar som ett nav som både initierar projekt och får ihop samarbetet mellan olika näringslivsaktörer, bostadsbolag, kommun, polis och civilsamhälle.
Samarbetet mellan olika aktörer började med att röja sly och sätta upp mer belysning runtom i Bro. Sedan dess har samarbetet vuxit till att omfatta över 20 projekt, från arbete med trygghetssensorer till sociala initiativ som bygger delaktighet.
– Bro Utveckling kan beskrivas lite som ett ”samhällslabb” där vi arbetar både målinriktat och agilt. Vi fastnar inte i utdragna processer kring vad vi ska göra, utan pratar desto mer om vad vi har gjort. Det handlar om att testa, lära och skala upp det som fungerar, berättar Rasmus Vanagand, Verksamhetsledare på Bro Utveckling.
Jag vill att människor ska känna att vi inte ger upp. Att vi bryr oss. Det här är vårt samhälle, och vi väljer att vara en del av lösningen
Örjan Josefsson, ICA-handlare i Bro
Ett uppskattat projekt är ”Mat gör gott” som innefattar flera initiativ där matbutikens svinn tas tillvara. Delvis i form av kontinuerliga matlagningskvällar men också genom veckovisa frukostbjudningar på högstadieskolan.
– Det började som ett sätt att förebygga de konstanta snatterierna. Till en början kom ett tiotal personer medan nu är det över 70 deltagare varje vecka, både lärare och elever. Det är inte bara en bra start på skoldagen utan ett forum där vi kommer närmare varandra. Det i sin tur har förbättrat vår vardag även i matbutiken, säger Örjan Josefsson.
Under sommaren sysselsätter Bro Utveckling omkring 75 ungdomar genom projektet Ung kraft. De rustar upp gångtunnlar, målar, städar och bidrar till en mer trivsam miljö. Samtidigt får de arbetslivserfarenhet.
– Det här har blivit kommunens mest populära feriejobb. Vi satsar mycket på bra ledarskap, och det märks. Många ungdomar växer enormt under de här veckorna och flera får jobb efteråt, säger Rasmus Vanagand.
Bro Utveckling har drivits lite som en startup, med tydliga mål och mätbara resultat. Tillsammans med en lokal statistiker mäter Bro Utveckling förändringar i allt från klotter och skadegörelse till belysning och öppen narkotikahandel. Det övergripande målet är att inte längre definieras som ett utsatt område av Polisens nationella operativa avdelning (NOA).
– Trygghet är en upplevd känsla, precis som ett varumärke. Vill man förändra den måste man veta vad som faktiskt påverkar den och följa utvecklingen över tid. Vi ser en starkt positiv utveckling till följd av våra projekt och nu hoppas vi på en omdefiniering hos NOA under 2025, säger Örjan.
Bro Utveckling har inspirerat flera andra kommuner och platssamverkansinitiativ runt om i landet. Och kanske är det just det, att någon håller i taktpinnen och skapar samarbeten, som är nyckeln.
– Vi är inte fler än en handfull personer i organisationen, men vi har lyckats bygga något som håller ihop. Vi har alla resurser vi behöver i samhället. Det handlar bara om att använda dem tillsammans, säger Rasmus Vanagand.
För ICA-handlaren Örjan Josefsson handlar engagemanget i grunden om att känna ett ansvar. För både platsen, kunderna och samhället.
– Jag vill att människor ska känna att vi inte ger upp. Att vi bryr oss. Det här är vårt samhälle, och vi väljer att vara en del av lösningen, säger Örjan Josefsson.